tantis

Jag vet inte om jag känner mig redo för att börja skriva här igen, det mesta har gått dåligt sedan vårt hus brann ner i juli förra året. Snart har det gått ett år. Under den tiden har ytterligare tragedier skett. Jag har, trots mycket pluggande, inte klarat en enda, varken ordinarie eller om-, tenta detta läsåret. Jag krockade med bilen och fick ännu mer problem med ryggen pga. det. Men värst av allt är att jag har förlorat min älskade lille Tamino.

Han är det finaste jag haft, min allra bästa vän. Nu vet jag vad riktig vänskap är.


Jag vet att livet är svårt och orättvist för många, inte bara för mig. Jag önskar mig bara att jag skulle få känna på lite av den lycka som finns där ute. Inte bara se hopplöshet och nederlag. Jag är så trött över att hela tiden se de/det jag älskar försvinna ifrån mig.

Våren knackar på dörren nu, jag hoppas att den har glada nyheter att komma med, och gärna lite värme också om jag kan få önska det. Jag skulle också önska oss lycka till med våra flyttplaner. Nya tider, nya tag?

Finns lyckan runt hörnet för oss också? Jag hoppas det..

Här finns en bild på vårt gamla, älskade och mycket saknade hus:
http://www.sydostran.se/index.76414---1.html

Det känns ofattbart och helt omöjligt att ta in att vi aldrig kommer att bo där mer, aldrig sitta i soffan (som inte finns mer) och aldrig sova i vår säng mer. Det känns verkligen rätt ut sagt SK*T!  :'(

Jag kan helt ärligt säga (skriva) att min sommar inte blev det minsta av vad jag önskat eller för den delen trott att den skulle. Men vem vet, det värsta har kanske inte ens kommit än?!

Hittills har jag två omtentor att plugga till, jag har blivit biten av en hund rakt i magen och dessutom har varit hus brunnit ner. För tillfället väntar vi på tillträde till nya huset, men det verkar inte direkt gå snabbt det heller och om ungefär en vecka ska det komma hit danskar som ska jaga då det strax är bockpremiär.. Vart ska de bo när inte ens vi har någonstans att bo. Det sista är dock inte helt rättvist sagt, vi sover/bor nämligen just nu hos Angelos mormor. Men något länge tag orkar man inte det heller. På söndag "firar" vi 5 veckor utan hus..

Här sitter jag nu framför datorn medan Angelo och Peter är ute och väntar på vildsvin. Angelos mormor kom hem för en liten stund sedan, hon har varit hjälpreda på ett mindre kalas. Två av hundarna sover i soffan och den tredje är med ute och väntar i bilen på att något vildsvin ska få sätta livet till.

Jag gör allt för att "slippa" plugga till tentorna och då kom jag på min blogg som inte fått besök på länge, i alla fall inte utav mig. :D Under tiden har jag även lyckats hitta en påse Ahlgrens som slank ner fortare än kvickt, så gick det med den "bantningen".

Luigi är hos sin mamma och svärmor är i Italien och arbetar som personlig assistent. För att skryta lite så gick hon ut som bästa elev efter denna första termin, inte illa med tanke på att hon varken kan tala eller skriva flytande och korrekt svenska! En del hjälp har hon dock fått, men någon ära kan jag tyvärr inte ta åt mig. När hon pluggar så kommer inget emellan. Då då menar jag INGET!! Önskar bara att jag haft lite av den motivationen ibland.. :S

Hade tänkt ladda upp lite bilder, men så snabbt vill inte mitt mobila ikväll. Jag LÄNGTAR till bindningstiden går ut så vi kan skrota det sen, de vägrar att skriva av det fast det inte fungerar som det ska. Skicka mail är helt omöjligt för att inte prata om att ladda upp bilder eller läsa aftonbladet..

Jaja, det är en dag i morgon också och då är vi bjudna på grillfest i Näsum, då väntar poolen. Måste fixa badkläder tills dess, mina brann upp såväl som Anos. Varken jag eller Ano har badat i sommar heller... Skam att säga, men då man velat bada har man inte haft tid och när man haft tid har det varit kallt eller alldeles försent. Imorgon hoppas jag att det blir ändring på den saken i alla fall!

God natt allesamman, ha en fin helg!!

Usch och jag som trodde att jag var på bättringsvägen. Har hostat hela natten och vaknade heltäppt i näsa och hals. :S Hostar som en galning och får knappt luft, nässprayen är min enda vän just nu. Har fått tid hos disktriktssk efter 11 så vi får se vad som händer, har fått slemlösande på recept också. Har tenta på fredag och min koncentration är inte direkt på topp pga. detta.. :( Ska hoppa in i duschen en snabbis nu och försöka äta något, halsen vill inte direkt samarbeta och tänker man efter lär jag ju knappast svällta ihjäl. Kanske borde ta en matpaus och bli av med kilona samtidigt.. Hostattacker hela tiden, nej nu ska ja duscha. Hoppas att ni mår bättre!

Jag, fast mindre grön och mer hostande. Jag HATAR det!

Denna veckan har varit helt totalt dödande, all min energi har gått åt! Omtenta igår som jag sltiigt och tränat till hela veckan, två tidskrävande laborationen (men skitroliga!), hämta bröd, träning har jag klämt in två gånger, min tredje förkylning på kort tid och lilleman har börjat på tennis. En del har hunnits med och just nu sitter jag här och hostar halsen av mig.

I morse började jag emd sovmorgon, hade jag tänkt iaf, vaknade redan halv 8. När jag äntligen kan sova ut! Tog vovvarna på lång prommis, det var ganska skönt förutom när Fifi upptäckte 2 rådjur och försökte dra oss alla genom skogen. Tur att jag nästan var hemma då! Frukost och diskmaskin fixades och sen kollade jag på Shall we dance?, den var helt okej, men jag har hört att den skulle vara jättebra och det kan jag tyvärr inte hålla med om. Klart sevärd dock, får en att fundera över sin egen situation även om jag inte varit gift i 20 år.. :)

En ny bebis kom till i "bekantskapskretsen", det är otroligt att en liten späd kvinna kan föda en bebis på drygt 4 kilo! Jag önskar dem all lycka, de är en så fin liten familj.

Nu när jag segat mig klart framför tv:n tänkte jag dra en runda till gymmet, skulle tränat igår men jag missade att de stänger 14.00 på lördagar. Jag var inte hemma från Malmö förrän vid 15.30. Kändes som om omtentan gick bra, nu kan jag bara hålla tummarna! Idag öppnar gymmet 14.00 så snart är det dags! Lilleman kommer hem idag igen och jag tänkte även hinna med en sväng till återvinningen med skräp som jag källsorterat så fint. Till och med A försöker nu fast han tyckte att det var onödigt och jobbigt i början. (Han frågar iaf var han ska slänga saker eller så säger han till mig att han lagt något på diskbänken som han inte vet var det ska slängas.. :P)

Nu ska ja palta på mig och dra ut hundarna en runda innan gymmet sen blir det tvättvikning när jag kommer hem och förhoppningsvis lite dammsugning.



Bild som A tagit i Norge, jag trodde han ljög och att han varit på semester utan mig :P SÅÅÅÅ fint! :)

Helgen har varit hektisk och än är det inte över. I fredags tog jag det ganska lugnt, bara jag och vovvarna hemma, tyst och skönt. :) Igår blev det vildsvinsmatning, läxhjälp och fyllechaffis. Nu ska jag plugga till omtentan som är kommande lördag och vid ett-tiden idag ska jag och Tamino köra till vildsvingshägnet och träna. Ikväll ska jag hämta lilleman hos hans mamma, blir även bjuden på middag då. Spännande, kyckling och potatis har jag hört men i vilken form vet man aldrig.. Haha.

Tänkte ladda upp lite bilder, men oj vad segt det går! Var och tränade igår, det känns i hela kroppen. Är så glad när jag har träningsvärk då vet jag att jag har varit duktig och tränat. :P
Fifi och jag; otroligt fina :P

Det är mycket som händer nu så därför jag har inte haft tid att uppdatera bloggen, sorry. Sen jag var inne sist har jag klarat av två omtentor, skönt att jag äntligen fixade dem! Det är inte klokt vad svåra tentorna är och den som tror att omtentorna skulle vara snällare misstar sig starkt.

Jag hade tänkt att jag skulle lägga in lite bilder eftersom min sambo har kommit hem nu igen, med kameran i släptåg. Nu hittar jag dock inte sladden så det får bli en annan gång ändå...

Just nu sitter jag här och gör absolut ingenting. Är fortfarande sjuk sen förra veckan, tror det är någon form av "snäll" influensa som drabbat mig och tydligen så smittar den snabbt av sig. Sötisen som kom hem igår snörvlar redan. Förutom skogspromenad med Fina som fördrev tiden med att driva ett rådjur, brödhämtning, fisklämning hos rökeriet och matlagning (älg-gryta) har jag även tittat klart på "I am legend" som jag började på igår. Den rekommenderar jag till de som inte sett den, den var bra, men jag satt på nålar ibland och grät en del. Är väldigt känslig just nu, varför vet jag dock inte.

Ikväll har lilleman varit på fritidsgården och sen har jag förhört honom på fakta om provet han har imorgon, det första "riktiga" provet han har/har haft. Imorgon är det även julavslutning på hans skola, skolan slutar inte men kvällen firas med fika och teater av lilleman och hans klass på engelska. Ska bli spännande, övet har jag ju gjort med honom, men nu ser vi hela resultatet. :)

Nu ska jag hitta på något att fördriva tiden med, sötisen och Peter är nämligen ute och jagar. Lilleman har gått och lagt sig och vovvarna här; Fifi och Molly är också slöa.. En ny film kanske ska testas för min del. :)

Kram på er alla som faktiskt läser här inne varje dag även om jag inte är en lika frekvent besökare av min blogg. :P

Då jag äntligen kommit av tåget och på ersättningsbussen och tillslut kom hem överraskade min lilla älskling mig med att ta med sig sushi hem från stan! Det var mycket välkommet då jag inte ätit någon riktig mat sen igår. Två mackor på tåget blev det i morse och en banan på vägen hem.

Dock fick jag bara 7 bitar av totalt 30...det var visst inte bara jag som var hungrig och längtade efter sushi.. :P

Nu är sötisen ute i skogen och väntar på nassar med Tamino. Nej, nu ringde han och sa att han är på väg hem igen. Wieeee! Då ska vi gå en liten prommis tillsammans i höstmörkret. Mysigt! Jag sitter för tillfället och äter clementin, det är det bästa med hösten/vintern tycker jag. Clementiner är så goda.

Eftersom jag aldrig hinner ta en bild innan sushin har ätits upp får ni hålla till godo med en lånad bild. :P

Min dag som började dåligt slutade ännu sämre, eller slutade och slutade... Då jag satt på tåget hem började chauffören tuta väldigt mycket och länge, tåget bromsades in och vi stod stilla. Detta hände vid klockan 14. Några minuter efter det att tåget stannat och då det fortfarande stod stilla kom konduktören. Vi hade kört på en människa. En man som hade tagit beslutet att det inte var värt att leva längre. Det var ingen olyckshändelse.

Jag blir så ledsen när jag tänker på hur många det är som mår så dåligt att man inte vill och orkar kämpa längre, människor som mår så dåligt att de inte inser hur mycket de påverkar människorna som utsätts för hans lidande. Mina tankar går till mannen som ville "försvinna", men framför allt går dem till chauffören och konduktören som fick bevittna och bli ofrivilligt delaktiga i hans försvinnande.

Som vanligt så är de här j*vla tågen försenade, jag kan inte räkna alla gånger som jag har haft problem med just dessa tåg. Jag är ju beroende av att tåget kommer fram i tid, som så många andra, då jag går i skolan. Nu sitter jag på tåget som skulle vara fram halv 9, jag kommer inte att vara framme förrän efter 9. Och sen måste jag ta bussen = BAUTA försenad. Och jag HATAR att vara försenad. Det är det värsta som finns...alla har redan suttit i klassrummet en timme och så kommer man inte där och det enda man kan säga är förlåt att jag är sen...tåget var försenat. Det börjar bli rutin nu.

Annars har det varit bättre i helgen. Min lille Ano älskling kom hem natten mellan torsdag och fredag förra veckan så det har minsann förgyllt min tillvaro! :) I lördags var vi ute och åt och då träffade vi en ny vän. :)

Nu ska jag försöka utnyttja tiden här på tåget och göra lite läxa, vi får väl se hur det blir med det. Det känns som om alla som inte har tid att prata utanför tåget sitter i samma kupé varje gång. Hur är det möjligt att så många inte inser att det är störande för andra att skratta hysteriskt eller att prata så högt att de i sista vagnen hör dig fast du sitter i spetsen för tio vagnar?! Är det verkligen så svårt att prata i en normal ton? Visst finns det tysta kupéer, men hur ofta finns det plats där?

Det blev ett väldigt negativt inlägg känner jag, men jag hatar att vara sen. Jag hade hellre stannat hemma och sovit bredvid min lilla älskling som dock även han var tvungen att gå upp då bilen jag skulle köra med till stationen vägrade röra sig framåt. Sötisen fick alltså köra mig och sen var han ju uppe. Stackars liten.

Nej, nu får jag sluta här. Hör av mig snart igen.

Vår lilla Mia

Idag förlorade vi vår underbara lilla MIA. Hon blev bara 5 år gammal och mamma till 14 barn; 7 valpar i varje kull. Hon var en riktigt liten lekfull tax och hon var så himla snäll. Hon kom alltid med en boll eller leksak i munnen då man kom hem för då ville hon leka, eller så ville hon sitta i knät och bara kela. Hon var alltid snäll, men bestämd, och hon var en underbar mamma. Hon tog så fin hand om alla sina busiga små valpar.

Vi blev tvungna att låta Mia somna in idag då hon blivit påkörd, hon som aldrig annars var ute och sprang på vägen.

Mia var en riktig liten kämpe som har haft det svårt i livet, men som nu hade blivit en hund med mycket självförtroende och styrka. Det bästa hon visste var att jaga och denna höst skulle bli hennes första på 2 års jaktuppehåll då hennes hälsa sviktat. Hon älskade att springa i skogen och hon var rådjurens skräck.

Det är med stor sorg som vi var tvungna att ta beslutet, det värsta man någonsin kan göra. Vi sörjer henne väldigt mycket; människor såväl som hundar. Den som trodde att hundar inte kan sörja har helt fel, hennes dotter Fifi har varit nedstämd hela kvällen och har hela tiden sökt uppmärksamhet. Något som hon annars inte är så beroende av. Hundar känner precis lika mycket, om inte mer, som vi gör.

Mia du kommer alltid att finns i mitt hjärta och du har en speciell plats där som alltid kommer att vara bara din. Jag hoppas att du kommit till ett ställe där du slipper ha ont mer och att du nu får jaga precis så mycket som du vill.

Jag älskar dig Mia.

Nej, jag hade ju planerat att jag äntligen skulle göra min äppelmust efter mormors recept, men så blev det inte idag heller. Svärmor behövde nämligen "lite" hjälp med datorn. Eller internet för att vara mer exakt. Lite blev lite mycket mer hjälp, närmare över två timmar. Så när jag äntligen kom hem var jag för trött för att börja rensa äpplen och ha mig.

Imorgon bitti ska jag och Tamino träna i hägnet hos vildsvinen och efter det ska vi mata andra vildsvin i skogen. Om jag då möjligtvis har lite flyt imorgon blir det båda äppelmust och de utlovade bilderna. Men man vet ju aldrig.. Kanske blir det en sväng till ÖB imorgon också, har sett en fin ljushållare till väggen där.

Nu ska jag ut med Tamino, forrtsätta titta på min film "Save the last dance" och sen sova. Ha en fin kväll allihopa!!

Nu har jag spenderat den största delen av dagen med att städa, men fint blev det tillsut. Inte riktigt klar, men nu är det bara små detaljer kvar. :) Papse kom och överraskade mig med besök mitt i alltihopa, det var trevligt. Jag gjorde ris-& kassler-pytt med rödbetor och gurka. Det blev riktigt gott!

Nu ska jag ut med Tamino på promenad, han är lite besviken på mig för att jag inte gått långrunda med honom än idag.

När jag kommer hem igen ska jag göra äppelmust och ta lite bilder på hur jag myst till det med ljus lite överallt i huset så här i höst-tider. Jag älskar hösten för alla löv som singlar ner på marken i alla färgglada nyanser och för att man kan tända ljus när som helst på dygnet och det känns ändå så mörkt utomhus medan det är så varmt och mysigt inomhus.

Det var väldigt längesen jag var här inne nu såg jag! Så går det tyvärr när man försöker ägna sig åt skolan..

I onsdags hade jag lab-tenta och den gick bra. Fick reda på att jag blev godkänd idag! Så super glad jag blev då!! :)

Idag hade jag ytterligare en tenta; kemiska beräkningar. Den var inte riktigt lika kul, men jag hoppas och håller tummarna för att jag klarade den också. Vill verkligen inte behöva göra om den, usch säger jag bara!

Vad har annars hänt då...ganska mycket faktiskt. Mormor, morfar och moster har fyllt år så de blev grattade förra helgen. Det var lika trevligt som vanligt, (för)mycket god mat osv. Mormor fick en sjal som hon blev väldigt glad för, morfar fick tre cd-skivor med Povel Ramel som också var uppskattade och moster fick en stickad kortärmad polo i klargrön färg som hon sa att hon aldrig skulle köpt själv för färgens skull men som hon älskade. (Hon hade varit rädd för att hon inte passade i färgen, men den blev utmärkt!)

I lördags skulle jag egentligen också på fest, men det blev inte så då min tjuriga visdomstand ville spöka då så jag hade jätteont i käken. Det blev en mysa hemma med Tamino kväll istället och det var nog faktiskt mycket bättre än festen. Dock var jag inne och åt kebab med Jojo och My innan jag körde de till festen.

Måndagen och tisdagen denna veckan gick helt och fullt åt att räkna hemska kemiska beräkningar. USCH!

Igår tog jag en runda med Tamino och Fina i skogen, Fina är så duktig och springer fint lös både i skogen och samtidigt håller hon koll på oss. Tamino var dock lite sur för att han inte också fick springa lös.. Han får vänta tills vå fått vår nya pejl, sen ska det minsann bli springa av! :)

Var nyss ute och gick en runda med Tamisen, då droppade det några små droppar och nu regnar det rejält. Just nu pratar jag med Ano på msn, efter det ska jag göra äppelmust av äpplen som jag fått av pappa innan de blir dåliga.

Vi hörs snart igen!

                                                                                                 Fina äpplen :)